Visst är det härligt,när han säger mamma första gången, även om han inte riktigt vet vad han säger, värmer det riktigt i hjärtat!
Ludwig har redan sagt sina 6 ord, som man "ska" kunna vid 1,5 år!
Mamma, pappa, tack, titta, där och ita som antingen är farmor Mita eller äta!
han har dessutom just börjat ta sina första stapplande steg!
Ludwig födde den 1:a Maj 2006, 5,5 veckor för tidigt och vägde bara 1325 gram och var 39 cm lång, men på sin 1-årsdag hade han nått 8,3 kg och 69 cm! Så fortfarande liten och naggande god, men betydligt större!
Ja, till något helt annat! Finns det fler mammor där ute som är lite frustrerade under sin mammaledighet! Jag behöver lite intellektuell stimunlans! jag jobbar som lärare i Tyska och läste nu under våren en tyskkurs på Göteborgs univeristet! Dessutom har jag lärt mif italienska på kasettband medan jag ammade och försökt mig på mitt första litterära alster, ngt jag drömt om sen jag gick ut gymnasiet!
tack för mig idag
kram till Katarina som visade mig denna sida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hallååå! Då får jag äran att vara den första som kommenterar din blogg! Vad kuuul att du börjat blogga! Kommer att besöka den ofta! :-) Hoppas att du har det jättebra trots gipset!
Kram!!
//Katarina
Förrästen, vad spännande att du skriver! Får man fråga vad det handlar om?
Kram//Katarina
Vad vore livet utan sovtider!
Det är helt underbart att vara md Ludwig, men nu när jag gått och brutit benet, uppskattar man tiden för sig själv och att kunna vila så himla mkt mer!
Han är en pigg, snart 15-månaders krutpaket, som just börjat få ordning på spatserandet! Helt underbart, men jobbigt, när man själv inte kan gå!
Gud vad man är tacksam för att man har en schysst pappa och en underbar svärmor, som hjälper till när det behövs! Tack Mita och älsklingen!
vad vore livet utan vänner, dötrist!!! Det tycker Luwdwig oxå, mamma är ju så tråkig nuförtiden! kan inte springa efter honom alls! Men bästisen Julia och de andra kompisarna som Mandi, Anton, Rasmus, Elliot, Wilma, Isabella, Emelie och Jonatan är helt underbara! Då bir man glad!!! mamma uppskattr dessutom deras föräldrar och pappa likaså!
ja, jag hoppas på kommentarer och medhåll eller kritik, vad tycker ni andra ettårsmammor???
kramar Tes och Ludwig
Tack för kommentaren i vår blogg! Klart du får hänga på någon gång. Får se till att papporna tar de små, så är det bara att köra igång!
Du måste skaffa en gästbok till din blogg! Vi hade inte det från början, men det är rätt så käckt att ha faktiskt.
Ha det så gott och sköt om ditt stackars ben och den lille vildingen! :-)
Kram!Katarina
Skicka en kommentar