Gladare än på länge...

hej
Nu är jag tillbaka.
Det var ett tag sedan och nu har faktiskt frustrationen lagt sig.
Ikväll kommer han hem och jag får lite mindre fasta ramar igen.

Ja, jag vet att många tänker, men ni har ju bara ett barn, det kan väl inte vara så tufft, men det är ju aldrig kul att inte kunna välja, att alltid ha bråttom hem, att alltid ha ångest över att man lämnar först och hämtar sist på dagis.
Dessutom är det ju inte självvalt eller önskvärt, varken det eller ett barn.

Jag är som sagt glad idag, lät nog inte så nyss, men jag hörde en underbar låt i morse på radion, vet inte ens vad den heter, men jag blev glad i hela kroppen. Jag ville bara dansa. Gjorde det på mentrostiden, så eleverna kallade mig ballerinan och frågade om jag vad hög.
Ja, på livet, på glädjen, vänskapen och kärleken och adrenalin och endorfiner, ja. Anti allt annat, man kan bli det på.

Idag är en bra dag. Bra lektioner, bra filmer(der Untergang och Hotel Rwanda och die Welle) och det är fredag. Alla är finklädda i lärarkåren(en tyst regel) och alla är glada, vi har fredagsfika och 6:orna får gå på musikal.

Dessutom kommer min och Idas kompis Niklas hit och vi ska spela Touchrugby igen, få ihop ett lag till turneringen och dessutom äta middag med Niklas, kanske Andy och Sophie på Rumpan Bar på Linné.

Ja trevlig helg alla glada
Jag älskar min familj(lilla och stora), mina vänner och mitt jobb och att det är helg.

Saknar Sofie och Ida som är långt borta, men vi ses väl alla i sommar.

kram kram Tes